Vila i frid Linda!

Den tredje maj avled Linda Isgren efter en lång tids sjukdom.
Jag trodde att hon skulle hinna med sin sextioandra födelsedag i sommar men så blev inte. Linda är djupt saknad av sina närmaste, sonen med familj, men lämnar också ett stort tomrum hos alla sina vänner.
Det var något speciellt med Linda, en genuin människa. Jag kommer alltid att minnas hennes långa röda hår som på något sätt personifierar hennes starka, glada, ärliga, och utåtriktade sätt. Tänker på en episod so…m hon berättat från sin barndom. Det fanns en klätterställning där barnen brukade leka, en sådan där med en stång man kan åka nedför som en brandman. När Linda åkt några gånger med benen före vände hon på det hela, huvet före rakt ner i gruset. Blodet till trots skakade hon på huvudet, borstade av sig och tänkte, jaha då har jag provat det. Det var sådan hon var, orädd, nyfiken och sökande efter utmaningar.
Lindas liv har till stor del handlat om hundar, först taxar och senare stor pudel och under en tid också dvärgpudel. Hennes uppfödning startade med svart storpudel, med tiden fick hon möjlighet att realisera drömmen om en silverpudel. Den drömmen blev sen hennes stora uppfödargärning. Linda var en uppskattad uppfödare av silver storpudel med kontakter runt om i världen. Detta resulterade i ett flertal importer och många champions under prefixet Calie’s.
Hon engagerade sig med stor kunskap och starka känslor i frågor som intresserade henne, framförallt i hennes stora intresse för hundar. Det gav henne sedan tidigt åttiotal flera uppdrag i Pudelklubben, både som ordförande, styrelseledamot och delegat på Pudelfullmäktige under många år. Parallellt med detta arbetade hon också för Svenska Kennelklubben, södra avdelningens uppfödarkommitté.
Linda hade en härlig humor, självdistans och en förmåga att ta saker för vad de är, och se dem från olika vinklar. En fras som alltid återkom var ”om vi vänder på det”. Hon hade en pragmatisk hållning till allt hon företog sig och till livet som helhet. Den sidan visade hon också under sin sjukdomstid, hon gjorde alltid det bästa hon kunde under de förutsättningar som gavs henne. Hon var en kämpe i ordets verkliga bemärkelse.
Världen förändrar sig varje dag, vissa dagar mer än andra och ibland blir den aldrig densamma mer. Vi saknar dig!
Kicki Nielsen, vän och uppfödarkollega
Kennel Hallifax